HANOHA

Det är så jag känner mig idag. Är i desperat behov av en tvättning. Eller alltså, inte så att jag behöver duscha, för det har jag redan gjort. Känner mig bara extremt sliten mm. Pratat med kamelen i 2 timmar, min livs situation var det stora samtalsämnet. Och desto mer jag pratar om det ju mer äcklad blir jag av mig själv. Vad sysslar jag med egentligen? Vissa säger att jag bara ska köra på, mitt race, så som jag vill. Men hur gör jag när jag inte längre vet vad jag vill? Fortsätter jag i samma spår eller är det dags att stanna upp och tänka till. Att gå från ett till noll till två, fast egentligen noll. Ja, jag vet att jag bara babblar och att ni inte förstår. Men som jag nämnt tidigare, det är inte läge att skriva om allt här. Personligt skrivande i all ära, men det finns vissa gränser. Tagit ut lite av min (hm, vad ska vi kalla det) ovisshet blandat med aggressioner på köket och dess utrustning. Inte tagit sönder något. Utan diskat och putsat allt typ. Nu är det dags att fortsätta. Slänga in en tvätt i maskinen, dammsuga och vattna alla blommor/växter. Måste sysselsätta mig. Vill egentligen bara gå till centrum och hyra massa filmer. Köpa onyttigheter och bara vara. Men det är typ självmord för hjärnan och tankarna. Så satsar än så länge på att koncentrera mig på annat och göra något värdefullt med min tid. Aja. Återkommer säkert senare, kanske inte lika fundersam då. Man kan ju alltid hoppas iaf. Ciao midgets.