HANOHA

Eftersom helgen har varit rätt händelserik så delar jag upp det och börjar berätta om fredagens äventyr. Kvällen började hemma hos Lena med vin och vindruvor som efter nogrann sköljning fortfarande smakade kattpiss. Lite vanligt bråk om kläder, med det återkommande samtalsämnet: Lenas rumpa. Fönande av blöta byxor, mooning i vardagsrummet och en katt som bestämde sig för att rymma mitt upp i alltihop. Vi kom väl iväg runt elva någongång och begavs oss då mot Östermalmstorg och Stureplan. Redan på väg in kändes det som om hela staden bestämt sig för att gå ut. Väl framme i Östermalmstorg förstärktes den känslan. Med uppställda poliser på rad vid rulltrapporna och alla sjungande människor så fick jag en liten stänk av derby dags stämning. Kanske pga fotbolls melodin som ekade mellan stenväggarna. I don't know, but I loved it.

  
Det var så mycket folk att vi knappt kände igen oss, blev till och med osäkra på vilket håll vi skulle gå åt. Folk gick kors och tvärs, huller om buller. Men sedan vände vi oss mot höger och såg ljusshowen, det blixtrade, bländade. Stureplan hade helt plötsligt förvandlats till något overkligt, sagolikt. Och vänner som tidigare varnat oss för att det var extremt mycket folk hade definitivt inte haft fel. Jag har aldrig sett så mycket människor på ett och samma ställe. Hysteri. Alla klättrade på varandra för att ta sig fram genom havet av berusade, glada och firande Stockholmare. Vid den tiden då denna chockartade scen slog emot oss så var det rätt tyst förutom prat, skrik och sång. Ingen dj hade satt igång att köra och vi frågade oss själva varför. Telefonerna var lika döda som vid tolvslaget på nyårsafton. Så att få tag i vänner som redan befann sig på plats var helt omöjligt. Första stoppet blev iaf den långa raden med blåa bajamajor. Jag kan ju säga att det där var en pärs, jag ogillar offentliga toaletter. Så ni kanske förstår vad jag tycker om dessa ospolningsbara dass. Det blev en träning i sig, att hålla sig uppe, utan att nudda något. Som skolgympans "90 grader" om ni minns den. Hur som helst så hade vi ändå ganska roligt i det där lilla båset, trots att kön utanför nog inte tyckte att det var det minsta underhållande. Efter det så irrade vi mest runt. Några bohem människor hade besultat sig för att sätta sig på gatan mitt i vimlet och bad oss åka hem till förorten när vi påpekade deras val av campingplats. Undrade då för mig själv vem det är som borde åka hem egentligen, lodisar. Sken upp som solar när vi äntligen stötte på några välbekanta ansikten. Efter lite kramar, prat och ett försök till att vara trevlig mot deras sällskap (en jävligt påtänd och oförskämd hora), så bestämde vi oss för att traska upp mot labbet. Slog mig ner på en bänk för att röka en cigg i lugn och ro när det helt plötsligt storma förbi en man med 20 poliser i släptåg. Kvällens kommentar utnämndes när en av polisen tvärnita, sträckte ut hela armen och ropa med sin högsta stämma: "STOOOPPA HOOONOM". Det satte igång hela gatan. Vi börja på något jävla vänster prata om Kungens Kurva och hör då ett ljushuvud säga: "Kurva, det betyder hora på serbiska". Tack för informationen. Ehh.

 
Vi spenderade några timmar på labbets uteservering, med typ 10 olika bords sällskap. Ett gäng från Sollentuna och Vaxholm som trodde att vi som förorts tjejer går med vapen i väskan. Hm. I baren lyckades jag få ytterligare en dåre bakom mig med den (enligt honom) briljanta idén att starta en grupp på facebook: "Nu är det tjejernas tur att bjuda". Ett tafatt försök att få mig till att köpa hans dricka eller vadå? Har iaf konstaterat att jag är en nörd magnet. Why man, why? Måste jag byta parfym eller? Tore got the hots for me. Haha. (Lugn, jag kommer till det.) Lämnade krogen vid 4, vi suktade efter kebab. Lena hitta tidernas ragg, slutade med att dem hade vad jag kallar kö-sex. Tafsande hit och dit, get a room dirty fucks. Hon körde även upp en gaffel i röven på honom, vilket han tydligen gillade. Lena är livsfarlig på fyllan ska ni veta, watch out. ;)

 
När kebaben tagit slut så hade jag ett återkommande tjafs med bankomaten. Och det var då han dök upp. Allas våran Tore från FCZ. Han är ju så jävla lost men samtidigt störtskön. Men grabben har nog fått en släng av hybris. På frågan om jag kunde få en autograf så svara han "om du har penna". En sekund senare drar han själv fram en från fickan på jeansen, skriver på ett kvitto och fortsätter sen med att säga "vill du inte ta en kort också, folk brukar vilja det". Lena fumlar med mobilen och som vanligt så tog hon alldeles för lång tid på sig. När han försökte pussa mig på munnen så var jag tvungen att dra lite gränser, attraktion var inte ett faktum.

"Jag har varit på V och det var väl helt okej". Haha!

 
Jag kände mig lite obekväm om man säger så, kolla in greppet.
Hårdhänt. Handen vid nacken och en innanför jackan. Hm.

Andra bilden är på två sköna lirare som sprang runt med undervattens rugby-hjälmar.
Bad om en pose. They striked.. and look what I got. Haha! Wonderful.

Kort därefter träffade jag baby baby baby vid svampen, mysiga kyssar och snål skjuts i hans famn några hundra meter. Me like. Blev lite tjafs efter det som dödade humöret en aning. Nattbuss hem. Humöret steg. Mobbning av krullet Terminator. Och ett "jag är från Argentina", vilket ledde till att snubben bredvid mig helt plötsligt börja babbla spanska i en rasande fart. Tog ett tag innan jag förstod att han pratade med mig. :)

Tror aldrig jag blivit så glad över att se min stora säng, krypa ner och känna det nytvättade siden lakanen mot min hud. Ah. Natten avslutades med ett otroligt gulligt och kärleksfullt "förlåt baby"-samtal. "Ska vi sova tillsammans? Vi lägger mobilen på kudden utan att lägga på".. *myyys*.. Let's get married my love. Haha! ;)

Nej nu får det räcka, lördagen tar vi imorgon. Godnatt, dröm sött. Ciao!