När allt känns meningslöst, en verklig mardröm.
Namnet tillsammans med "rest in peace" dök upp på skärmen. Kroppen började genast skaka okontrollerat, fingrarna hitta inte rätt tangenter. Kasta mig på telefonen och ringde en vän, som svarade efter en halv signal med "har du hört?". Jag ville säga nej, låtsas som om ingenting. Men inget kan förändra det som nu är ett faktum. Han är död. Den jag minns som stark, levnadsglad och framgångsrik. Som alltid jobbat hårt, ställt upp för andra och haft mål som mer eller mindre uppnåtts. Jag reagerade starkare än jag trott. Tårarna föll och minnen från studenten blixtrade innanför pannbenet. Mösspåtagningen. Du ledde kören i tunnelbanan in mot Söderhof. Körde solo med hips don't lie. Jag hade aldrig sett dig så lycklig, så spontan. Det var länge sedan. Jag har många fina och roliga minnen från dig, från alla som under skoltiden växte till en enda stor familj. Kan inte förstå vart allt gick snett, kan inte ta in beskedet, inse innebörden. I guess heaven was needing a hero.
✞ Vila i frid Simon Underwood. 23 februari 1987 - 28 november 2008. ✞
✞ Vila i frid Simon Underwood. 23 februari 1987 - 28 november 2008. ✞
Kommentarer
Postat av: - ● Rebecca ● -
Jag beklagar gumman!
Postat av: - ● Rebecca ● -
Jo jag förstår d.
Sånt här händer ju folk man INTE känner,inte folk man faktiskt umgåtts med.
Postat av: C
Jag sag just pa facebook, vet inte riktigt vad jag ska saga for att jag forstar att du ar ledsen. Vad var det som hande om jag far fraga? Ta hand om dej, han kommer alltid att finnas i dina tankar iallafall
Postat av: C
Klart jag inte publicerar det.
Joo jag kande inte honom, men jag har ju traffat honom i Satra med Samer och alla och jag har alltid sett honom om en skrattande och glad person.
Postat av: C
Joo, jag sag det pa facebook bilderna, Samer bjod in mej i gruppen det var sa jag fick reda pa det hela...
Ar allt bra med dej annars?
Trackback
