"Värsta pådraget".


Som sagt, allt är upp och ner vänt. Men på något konstigt sätt till min fördel, för det måste ske någon typ av förändring. Att du då har kommit på den briljanta lösningen att vi inte ska höras på några veckor så allt kan lägga sig, är väl inte direkt vad jag hade tänkt mig. Vad hjälper det? Det kommer ju återgå till det "normala" efter det. Du respekterar inte mig, det har jag fått bevisat för mig själv nu. Du kanske tror att du gör det, men vad jag tycker och känner har ingen betydelse. Det viktigaste är hur du själv har det och hur "den du älskar" har det. Jag ska säga mitt, sen kanske du kan tänka igenom det under våran paus. Även om jag mest tror att det kommer gå in genom öronen för att sedan rinna ut genom näsan. Har kommit fram till att du inte är speciellt mogen, konflikter är inte din grej. Den som kommer må sämst över allt det här, det är jag. Och så borde det inte vara. Ta vara på det du har eller gör dig av med det för gott. Jag orkar inte mer.



Kommentarer
Postat av: C

Det ar faan det assa. Mitt huvud dodar mej! Kanns som om det vager 100 kilo och dunkar sonder min hjarna!

2008-09-18 @ 01:04:49
URL: http://tredjenovember.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0