En lögnare tror man inte på, även om han talar sanning.


Jag är helt utmattad och så otroligt trött på allt. Fast i en ond cirkel, hittar ingen utväg. All information/fakta som jag samlat på mig den senaste tiden, har blivit likt ett torn som snart kommer att smeka molnen. Lögnerna tar aldrig slut, jag får bara höra mer och mer. Värre och värre saker. Jag vill gråta, skrika rätt ut. Dämpa ilskan och all ångest. Vi behöver prata. Men vad finns det att säga? Ingenting kan ändra det som redan gjorts, det som hänt, det som idag borde vara glömt. Jag måste slå bort alla tankar, måste sluta leta efter svar som inte existerar. Jag lever i verkligheten, men förfinar den något enormt. Jag ser allt det positiva, men sopar lätt motsatsen under mattan. I min ensamhet så går det inte att fly. Det negativa kryper in under min hud, ger mig huvudvärk. Det är då jag börjar se saker i ett helt annat ljus, eller snarare mörker.

Nu när jag fått det jag anat bekräftat, både början och slutet. Så känns det som om det "speciella" vi hade var byggt på en fet lögn. Och det jag tidigare tänkt tillbaka på som något positivt har nu långsamt tagit en annan skepnad. Vi kände avundsjuka från många håll och jag kan än idag höra kommentarer som "ni kunde ha gått riktigt långt". Men vad betyder det egentligen? Om alla visste hur det låg till, det vill säga alla utom jag, hur kan ni då påstå att vi kunde ha gått långt? Förstår inte riktigt. "ALLA VISSTE", de orden har ekat i mitt huvud i några dagar nu. Vet inte ens vem jag är mest arg på. Personen i fråga, eller alla dem som visste men umgicks med mig, skämtade och betedde sig som ingenting. Helt utlämnad, så jävla förnedrande! Att ens så kallade vänner kan vara så falska. Om jag bara haft förnuft att litat på min magkänsla..

Detta har blivit en kamp i mitt inre, hur jag ska tackla allt. Vi fortsätter att trampa på samma ställe, jag är tom, har ingen energi kvar. Jag har tillräckligt med problem ändå, riktiga problem. Så som jobb, lägenhet, framtidsplanering i största allmänhet. Jag behöver inte sånt här. Jag förtjänar bättre, jag förtjänar ärlighet och STAKE. Så länge du går som katten runt het gröt, utan att prata i klar språk.. Så har jag viktigare saker för mig!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0