HANOHA

Kom nyss hem från jobbet, lite mer än skapligt sliten. Som vanligt uppe i varv, så känns näst intill omöjligt att kunna somna direkt. Även om det är det enda jag egentligen vill göra. Men men.. Ska läsa några sidor ur "Den mörka ängeln" av Mari Jungstedt. Lite avkoppling. Imorgon kör vi igen. Polsk fest. Flödande vodka, tequila.. PIVO. Kommer få skavsår i öronen av techno musiken och det ständigt återkommande Kurva (hur det nu stavas). Får se hur det blir. Brukar slå vad med folk om att det kommer bli bråk direkt när musiken stängs av. Guldgruva det där. Rätt varje gång. Inte så att jag vill att det ska bli slagsmål, men kan man lura av folk lite pengar så är det great. Usch, jag är ond. Ska vara tyst istället, eller sluta skriva rättare sagt. Godnatt!

Cocktails and dreams. Just taste it. The name. The concept. Aldrig varit attraherad av Tom Cruise, inte min typ. Men filmen gör honom sexig, smooking hot. Några neonskyltar och jongelerande av flaskor är tydligen allt som krävs. Får mig att vilja syssla med flairing på heltid, trots att jag egentligen vill lämna yrket helt. You gotta love "Cocktail", simple as that. Jobb hela helgen. Watch out. Flygande flaskor. 50/50 att inget går sönder. HA!

Jag kan framstå som hård och okänslig. Och jag kan medge att det till en viss del stämmer. Men trots allt så har jag känslor som alla andra. Och det sårar mig dagligen att du inte förstår. Eller ni. Jag har fastnat i en ond cirkel, två liknande situationer. Tankar som gnager sönder mig inifrån varje natt. Jag har alltid svårt att somna på nätterna och när jag väl lyckats somna så sover jag antingen uruselt och vaknar var tionde minut. Eller så sover jag så pass djupt att jag inte kan ta mig ur sängen förrän fyra på dagen. Jag mår bra, det är något jag intalar mig. Och innan mörkret fallit så är det även så jag känner mig. Men så fort kvällen närmar sig så ändras det. Jag börjar känna efter, tänker för mycket. Inser att mitt liv är en ända stor röra, att ingenting är som det ska. Jag får skylla mig själv. Mina problem är självförvållade. Det är jag väl medveten om. Men jag är inte ensam om att göra fel, om det ens är att göra fel i mitt avseende. Ert är givet. Det är just det också, jag har tappat kontrollen, svårt att skilja rätt från fel. Vi behöver prata, vi ska prata. Och nu vet du det och har förhoppningsvis insett att vi måste. Att bli tagen för givet är aldrig okej. Inte från någon. Godnatt!

Har varit tok seg sedan morgonens spektakel, inte gjort ett skit idag. Varit och handlat lite och gått några korta promenader med hunden. That's it. Aqira har inte visat några mer tecken på illamående under dagen, vilket jag är tacksam för. Imorgon ska jag försöka att byta ett skärp som jag helt glömt bort. Egentligen försent. Får väl ljuga ihop någon bra bortförklaring till varför jag inte dykt upp tidigare. Även hittat ett par skor som jag så gärna vill ha. Old School Adidas, street, högt skaft. Måste jag säga mer? Retro baby. Får se om mastercard'et skriker error eller om jag får tillåtelse att slösa lite. Nu ska jag springa till köket och hämta lite kladdkaka och sedan fortsätta titta på Dawn of the dead. Jag har ju min pitbull, så mig kan inga monster ta. Haha. ¡Adiós!

Varför följer jag denna serie? Något slags beroende. Jag måste åtminstone försöka att se det varje dag. Har kommit på mig själv med att ställa klockan ett antal gånger för att titta på reprisen. Saken är ju egentligen den att man skulle kunna missa varenda avsnitt i över en månads tid och sedan ändå förstå exakt vad som hänt. Även om det gått veckor i verkliga livet så har endast några timmar flutit iväg i "Våra bästa år". Jag måste helt enkelt sluta titta. (Tittar just nu) Herregud, this is so not good. Bad me. Dessa såpor borde förbjudas. Punkt.

Aqira väckte mig halv åtta imorse. Trodde då att det jag såg på golvet var bajs, luktade som så också. Men det visade sig några sekunder senare vara spya. Uppkast efter uppkast, som tillslut förvandlades till minst 10 omgångar med galla. Mitt barn mår dåligt, vad gör jag? Ringde min faster som kasta sig i bilen och körde hit. Då blev Aqira helt plötsligt jätte pigg och lika lycklig som alltid när det plingar på dörren. Nu verkar hon må mycket bättre, men nu väntar risvatten diet för henne i två dagar så att magen återtar form. Usch. Kan på allvar säga att jag nu förstår den moderliga oron som alla mammor har för sina barn, även om mitt barn i det här fallet är en hund. Var så nära på att börja stor böla, kände mig så maktlös. Ingenting får hända min tjej, aldrig.

Nu räcker det. Är för gammal för katt och råtta-leken. Det funkar inte att jag alltid ska svara och finnas till när du vill, men att det sedan är okej att du inte "orkar" svara när jag ringer. Enough is enough. Häng med grabbarna du. Nu går jag och lägger mig med planerna på att ha en telefonfri dag imorgon. Thank you and good night.

Har tittat klart på filmen nu och är inte helt missnöjd. Det kanske var en av de bästa svenska filmerna 1993, men i nutid så är den lite väl cheesy för min smak. Bjöd på ett fåtal skratt situationer iaf och det behövde jag. Vet dock inte om det var skämten eller det faktum att den var rätt töntig som jag fann roligt. Sak samma. Är inte trött än, så tänkte titta på Stomp the yard ytterligare en gång. Har blivit värsta film freaket den senaste tiden, men tycker det är så underbart skönt att mysa i soffan. Lite sällskap skulle inte skada, men mår bra solo också. Har ju trots allt min snarkande hund, som fortfarande anser att hon är tillräckligt liten för att klassas som knähund. Hm, vet inte om jag kan hålla med om det. Men jag står ut med vikten. Gos. Take care peps.

Nu är jag klar med allt förutom toaletterna. Energin tog slut och magen kurrade något förfärligt. Så lade ner städandet för dagen och tog en sväng upp till centrum istället. Inhandla lite gott, vilket idag blev morötter och gurka med dipp. Samt en hamburger tallrik som jag har smällt i mig framför tvn. Tänkte nu sätta på "Drömkåken", en klassiker som jag inte sett på jätte länge. Ska bli kul att se om jag fortfarande tycker att det är bra. Om jag ens tyckte det förut.. hm. Noll koll. Aja, dags att trycka på play. Ciao!

Har egentligen inget vettigt att skriva, var bara tvungen att ta en paus från allt städande. Hunnit tvätta en omgång och den andra snurrar runt i maskinen as we speak. Dammat, torkat och bäddat rent. Ska snart sätta igång dammsugaren och sedan gå lös på toaletterna. Hur pissar killar egentligen? Dålig hål vana? Inte säker på att jag riktigt vill veta, men det som borde vara vitt är gult. Snusk. Hörs senare gott folk!

Mobilen är inte gjort många ljud ifrån sig idag. Skönt på ett sätt, men saknar ändå att se ditt namn på displayen. Aja. Nu börjar en film på 3:an (Sexual Predator) så ska ta och titta på den, även om jag antagligen kommer somna under första pausen. Har ju en del att göra imorgon, eftersom jag latat mig idag. Kanske lika bra att göra i ordning sig för sängen, tacka för sig och kasta in handduken. Jo, så gör vi. Godnatt!

(Haha, bara för det så blinka telefonen till och ditt namn dök upp på displayen. Great timing baby.)

Jag har varken tvättat eller gjort någon annan nytta här hemma. Tog en promenad med Aqira, köpte två filmer (Kidulthood och Jekyll+Hyde). Köpte även cigg, godis och powerking. All set. Städningen får bli morgondagens syssla. Idag ska jag unna mig att bara mysa i soffan. Inte göra eller tänka på någonting. The term; Just be.

Det är så jag känner mig idag. Är i desperat behov av en tvättning. Eller alltså, inte så att jag behöver duscha, för det har jag redan gjort. Känner mig bara extremt sliten mm. Pratat med kamelen i 2 timmar, min livs situation var det stora samtalsämnet. Och desto mer jag pratar om det ju mer äcklad blir jag av mig själv. Vad sysslar jag med egentligen? Vissa säger att jag bara ska köra på, mitt race, så som jag vill. Men hur gör jag när jag inte längre vet vad jag vill? Fortsätter jag i samma spår eller är det dags att stanna upp och tänka till. Att gå från ett till noll till två, fast egentligen noll. Ja, jag vet att jag bara babblar och att ni inte förstår. Men som jag nämnt tidigare, det är inte läge att skriva om allt här. Personligt skrivande i all ära, men det finns vissa gränser. Tagit ut lite av min (hm, vad ska vi kalla det) ovisshet blandat med aggressioner på köket och dess utrustning. Inte tagit sönder något. Utan diskat och putsat allt typ. Nu är det dags att fortsätta. Slänga in en tvätt i maskinen, dammsuga och vattna alla blommor/växter. Måste sysselsätta mig. Vill egentligen bara gå till centrum och hyra massa filmer. Köpa onyttigheter och bara vara. Men det är typ självmord för hjärnan och tankarna. Så satsar än så länge på att koncentrera mig på annat och göra något värdefullt med min tid. Aja. Återkommer säkert senare, kanske inte lika fundersam då. Man kan ju alltid hoppas iaf. Ciao midgets.

Ibland kommer jag och min hund inte överrens. Så enkelt är det. Som idag när jag skulle iväg till jobbet. Det tog seriöst en hel timme för henne att skita. Vilket gjorde att jag kom 30 minuter försent. Verkligen jävlas för att hon inte vill blir lämnad ensam. Min egna lilla tonåring, aldrig göra som mamma vill. Hur som helst så var kvällens fest helt okej. Inte så mycket folk som väntat, däremot rekord gällande "latino-dricks". 254 kr, thank you very much. Positivt förvånad faktiskt. Nu känner jag mig trött och sliten. Ryggen, axlarna.. kroppen i sin helhet värker. Sängen lockar och det ska bli så obeskrivligt skönt. Varmt och mysigt. Sweet dreams everybody!

Gårdagens utgång var ingen hit, hade hellre stannat hemma. Allt spårade ur och har ingen lust att ens gå in på några detaljer. Saknade G något enormt. Nattens höjdpunkt var Mc Donalds besöket och att sedan komma hem till en överlycklig hund. Tvätta av sminket, lägga kläderna i en stor hög och krypa ner i min sköna säng.

Ikväll/natt blir det jobb för min del. Vi har någon latino fest, tror jag, inte så stor koll på det där. Men om så är fallet så innebär det massa slit i baren. Mariestad, tequila och margaritas.. Och usel dricks. Alltid! Så känner mig inte så där jätte taggad, men vad gör man. Hoppas på att någon bekant tittar förbi, eller kanske att någon underbar liten sötsak hämtar upp mig utanför vid 4. (get the hint baby?) Haha. Hörs senare, maybe. Ciao!

Grattis min kära barndomsvän, nu går vi och gör stan osäker.

När jag var yngre så älskade jag att åka ut med farmor och farfar till den tuffaste terrängen. Plocka svamp. Jaga hunden bland blåbärsrisen. Gummistövlar, regnjacka, matsäck. Hela köret. Igår drog Lena ut mig i skogen och allt kändes bara så fel. Med högra handen drog jag upp mobilen, sökte tröst/trygghet hos G samtidigt som jag viftade med den vänstra för att få bort alla flugor som envisades med att använda mitt ansikte som landningsbana. Tyckte konstant att "saker" ramla/fastna/traska runt i mitt hår. En vilsen storstadstjej mitt ute i nowhere. Jag gillar fortfarande lukten av blöt skog, det har inte ändrats. Men att sätta mig i det höga gräset för att plocka bär är ett big no no. Not gonna happend. Det går bara inte. Jag hatar småkryp, räcker med att jag ser en myra och sen kliar det över hela min kropp. Konstigt det där. Måste försöka ändra på mitt tänkande, förtränga fobierna. Och eftersom Lena hela tiden tjatar om att vi ska ge oss ut igen, så får jag väl helt enkelt ge det en chans eller två. Det var ju trots allt rätt roligt att se henne vandra runt med flip-flops och linnet uppdraget till tuttarna, samtidigt som hon sjöng något falskt för att skrämma bort vildsvinen. Jag försökte hitta hennes rumpa bland granarna, men det var lättare sagt än gjort. HAHAHAHA!

Städning; check. Gjort allt som jag ville ha gjort. Med lite hjälp av Lena (tack) så är nu lägenheten dammsugen och moppad. Köket är skinande rent, inga smutsiga kastruller/plåtar. Dock en diskmaskin som måste tömmas, men det tar jag itu med imorgon. Alla rum luktar nu såpa, fräscht, mysigt. En svag men hemtrevlig doft av tallbarr. Great. Resten av dagen har varit lugn. Druckit en massa kaffe, pratat en del i telefon, varit och handlat lite nödvändigheter. Timmarna har flutit på. Vissa samtalsämnen som avverkats under dagen har fått mig att tänka till. Vet inte om jag är redo att skriva om det här. Men saker som ångest och dåligt samvete är väl vad man kan kalla huvudrollen i dramat som utspelar sig i mitt huvud. Måste spåna vidare på det där. Nu ska jag återgå till mitt SATC tittande, möjligen även ta en kort promenad till köket och fixa lite te eller varm choklad. Vill att G ska komma förbi och göra mig sällskap i soffan. Hm, ska man skicka iväg ett sms eller?!.. Ciao!

Du ringer på morgonen och frågar hur jag mår. Bryr dig, skänker mig ett leende, får mig att stråla. Din röst är allt jag behöver för att slå bort alla negativa tankar och känslor. Du betyder något, tycker om dig. Mycket!

Trots allt som hände igår så har jag ändå haft en bra dag, släppt tankarna en aning. Inte värt att lägga ner mer energi i det hela. Fick lite oväntat besök medan jag satt och fikade med min faster, lovely. Alltid lika irriterande men samtidigt så underbart när du bara traskar in som om du vore hemma. Men nästa gång kanske du kan lägga fjärrkontrollen på ett synligt ställe, så att jag slipper riva upp allt och leta i över en timme. Även ordnat fram en laddare, så nu kan jag svara i andra telefonen som en normal människa. Istället för att typ prata för mig själv i den trasiga. Bara att vänta och se hur lång tid det tar innan min kära pappa kommer och lämnar min nya telefon. Av erfarenhet är jag ju medveten om att det kan ta ett tag, mobiler i sig kan helt enkelt blivit out of fashion när han väl fått arslet ur vagnen. Hur som helst. Imorgon blir det städning och förhoppningsvis en kaffe med Kamelen. Var ett tag sen jag träffa henne, saknar. Nu ska jag sätta på Stomp the yard för typ sjätte gången inom loppet av en vecka. Fastnat, blivit en avkopplings film. Godis, en kopp te.. Godnatt I guess.

Usch.. jag mår inge bra idag, känslan av en grov bakfylla vägrar lämna min kropp. Drack ingenting igår, men rökte på tok för mycket cigaretter. Haft en jobbig natt, för mycket gråt och för lite sömn. Jag är så arg, verkligen förbannad. Jag måste flytta härifrån, trött på all skit. Jag är värd mer än att ständigt behöva beblanda mig med wannabe gangsters. Ni tror att respekt sitter i knytnäven, det är därför ni sitter häktade större delen av era liv. Det finns ingen stolthet i det ni gör, patetiskt är ett mer passande ord för era beteenden. Get a grip, losers.

"Hatar" är ett starkt ord, men jag kan på fullaste allvar säga att jag HATAR dig. För allt du gjort/gör, hur du förstör för mig och andra, att du ens existerar. Gör alla en tjänst, åk in. Du är en fara för samhället. En idiot utan framtid. Du har inget med mitt liv att göra, låt mig leva som jag vill. Jag är inget barn, DU äger inte mig.

Förlåt för allt G, tycker om dig så otroligt mycket. Det sista jag vill göra är att sätta dig i skiten. Tack för att du ställer upp, för att du finns. Jag vill så gärna tro dig när du säger att detta inte förändrar något, men all tvivel har bildat en stor knut i min mage. Jag vill bara må bra i din famn. Ge mig en ny start, ett nytt liv. Godnatt!

Ska strax lämna hunden och åka iväg till nya jobbet. Wish me luck.

I'm so sad, I'm so sad. Everything is just bad, just bad. It's just bad. Yeah, thanks.. thank you. Uh.. Fuck it!
Grinig, lättretlig, förbannad, ledsen. You name it. Det är helt enkelt inte min dag, allt suger förtillfället. Även om jag egentligen inte riktigt vet varför. Bara så otroligt trött på allt och alla. Laddat upp för filmkväll i min ensamhet. Just me and my dog. Vill inte umgås med någon. Vill bara låta surround ljudet överrösta mina tankar. Frossa. Pizza, läsk och godis. Kanske gråta en skvätt. Skulle vara härligt. Restore my mind. Ciao!

Nu är min mamma på väg till Arlanda för att ta flyget till Kreta. Hon och hennes kille blir borta i två veckor och jag känner redan nu att jag kommer sakna henne enormt mycket. Vill också iväg till värmen och hoppas fortfarande på att det blir min tur i september. Köpa solkort måste jag iaf göra i veckan, min spegelbild skrämmer mig. På allvar. Min säng ser nu ovanligt skön ut, så godnatt för andra gången.

Eftersom helgen har varit rätt händelserik så delar jag upp det och börjar berätta om fredagens äventyr. Kvällen började hemma hos Lena med vin och vindruvor som efter nogrann sköljning fortfarande smakade kattpiss. Lite vanligt bråk om kläder, med det återkommande samtalsämnet: Lenas rumpa. Fönande av blöta byxor, mooning i vardagsrummet och en katt som bestämde sig för att rymma mitt upp i alltihop. Vi kom väl iväg runt elva någongång och begavs oss då mot Östermalmstorg och Stureplan. Redan på väg in kändes det som om hela staden bestämt sig för att gå ut. Väl framme i Östermalmstorg förstärktes den känslan. Med uppställda poliser på rad vid rulltrapporna och alla sjungande människor så fick jag en liten stänk av derby dags stämning. Kanske pga fotbolls melodin som ekade mellan stenväggarna. I don't know, but I loved it.

  
Det var så mycket folk att vi knappt kände igen oss, blev till och med osäkra på vilket håll vi skulle gå åt. Folk gick kors och tvärs, huller om buller. Men sedan vände vi oss mot höger och såg ljusshowen, det blixtrade, bländade. Stureplan hade helt plötsligt förvandlats till något overkligt, sagolikt. Och vänner som tidigare varnat oss för att det var extremt mycket folk hade definitivt inte haft fel. Jag har aldrig sett så mycket människor på ett och samma ställe. Hysteri. Alla klättrade på varandra för att ta sig fram genom havet av berusade, glada och firande Stockholmare. Vid den tiden då denna chockartade scen slog emot oss så var det rätt tyst förutom prat, skrik och sång. Ingen dj hade satt igång att köra och vi frågade oss själva varför. Telefonerna var lika döda som vid tolvslaget på nyårsafton. Så att få tag i vänner som redan befann sig på plats var helt omöjligt. Första stoppet blev iaf den långa raden med blåa bajamajor. Jag kan ju säga att det där var en pärs, jag ogillar offentliga toaletter. Så ni kanske förstår vad jag tycker om dessa ospolningsbara dass. Det blev en träning i sig, att hålla sig uppe, utan att nudda något. Som skolgympans "90 grader" om ni minns den. Hur som helst så hade vi ändå ganska roligt i det där lilla båset, trots att kön utanför nog inte tyckte att det var det minsta underhållande. Efter det så irrade vi mest runt. Några bohem människor hade besultat sig för att sätta sig på gatan mitt i vimlet och bad oss åka hem till förorten när vi påpekade deras val av campingplats. Undrade då för mig själv vem det är som borde åka hem egentligen, lodisar. Sken upp som solar när vi äntligen stötte på några välbekanta ansikten. Efter lite kramar, prat och ett försök till att vara trevlig mot deras sällskap (en jävligt påtänd och oförskämd hora), så bestämde vi oss för att traska upp mot labbet. Slog mig ner på en bänk för att röka en cigg i lugn och ro när det helt plötsligt storma förbi en man med 20 poliser i släptåg. Kvällens kommentar utnämndes när en av polisen tvärnita, sträckte ut hela armen och ropa med sin högsta stämma: "STOOOPPA HOOONOM". Det satte igång hela gatan. Vi börja på något jävla vänster prata om Kungens Kurva och hör då ett ljushuvud säga: "Kurva, det betyder hora på serbiska". Tack för informationen. Ehh.

 
Vi spenderade några timmar på labbets uteservering, med typ 10 olika bords sällskap. Ett gäng från Sollentuna och Vaxholm som trodde att vi som förorts tjejer går med vapen i väskan. Hm. I baren lyckades jag få ytterligare en dåre bakom mig med den (enligt honom) briljanta idén att starta en grupp på facebook: "Nu är det tjejernas tur att bjuda". Ett tafatt försök att få mig till att köpa hans dricka eller vadå? Har iaf konstaterat att jag är en nörd magnet. Why man, why? Måste jag byta parfym eller? Tore got the hots for me. Haha. (Lugn, jag kommer till det.) Lämnade krogen vid 4, vi suktade efter kebab. Lena hitta tidernas ragg, slutade med att dem hade vad jag kallar kö-sex. Tafsande hit och dit, get a room dirty fucks. Hon körde även upp en gaffel i röven på honom, vilket han tydligen gillade. Lena är livsfarlig på fyllan ska ni veta, watch out. ;)

 
När kebaben tagit slut så hade jag ett återkommande tjafs med bankomaten. Och det var då han dök upp. Allas våran Tore från FCZ. Han är ju så jävla lost men samtidigt störtskön. Men grabben har nog fått en släng av hybris. På frågan om jag kunde få en autograf så svara han "om du har penna". En sekund senare drar han själv fram en från fickan på jeansen, skriver på ett kvitto och fortsätter sen med att säga "vill du inte ta en kort också, folk brukar vilja det". Lena fumlar med mobilen och som vanligt så tog hon alldeles för lång tid på sig. När han försökte pussa mig på munnen så var jag tvungen att dra lite gränser, attraktion var inte ett faktum.

"Jag har varit på V och det var väl helt okej". Haha!

 
Jag kände mig lite obekväm om man säger så, kolla in greppet.
Hårdhänt. Handen vid nacken och en innanför jackan. Hm.

Andra bilden är på två sköna lirare som sprang runt med undervattens rugby-hjälmar.
Bad om en pose. They striked.. and look what I got. Haha! Wonderful.

Kort därefter träffade jag baby baby baby vid svampen, mysiga kyssar och snål skjuts i hans famn några hundra meter. Me like. Blev lite tjafs efter det som dödade humöret en aning. Nattbuss hem. Humöret steg. Mobbning av krullet Terminator. Och ett "jag är från Argentina", vilket ledde till att snubben bredvid mig helt plötsligt börja babbla spanska i en rasande fart. Tog ett tag innan jag förstod att han pratade med mig. :)

Tror aldrig jag blivit så glad över att se min stora säng, krypa ner och känna det nytvättade siden lakanen mot min hud. Ah. Natten avslutades med ett otroligt gulligt och kärleksfullt "förlåt baby"-samtal. "Ska vi sova tillsammans? Vi lägger mobilen på kudden utan att lägga på".. *myyys*.. Let's get married my love. Haha! ;)

Nej nu får det räcka, lördagen tar vi imorgon. Godnatt, dröm sött. Ciao!

Innan jag kryper ner under täcket så vill jag bara säga att jag till min egen förvåning har skapligt många läsare. Har däremot blivit rätt fattigt på kommentarer den senaste tiden. Vet inte om det är för att jag tidigare raderat och struntat i att svara eller om ni bara gillar att smygtitta lite. Men för all del, lämna gärna en liten rad. Kanske så att ni har en blogg som jag finner intressant. Vilket som, kul att ni kikar in iaf. Take care honeybuns!

Hade visst redan sett den där filmen. Slutsats. Den är helt enkelt inte bra. Ett av King's misslyckade verk. Nu börjar "It's always sunny in Philadelphia", love it. Ska ta och titta på det istället för att skriva meningslös dynga. Borde nog se till att sova sen, förhoppningsvis så lyckas jag på första försöket. Godnatt!

Nyss kommit hem från en lång runda med vovven. Först en sväng med frugan och sedan fortsatt lek med Aqiras nya kompis Simba. Med rätt kläder så är det faktiskt riktigt skönt ute. Promenad vänligt, inte allt för kallt. Imorgon är det fredag och jobb på dagen. Kvällen däremot är fortfarande ett frågetecken. Hoppas på utgång. Även om ekonomin för tillfället skriker ett big no-no. Men det var länge sen och imorgon ska bli en händelserik dag. Ryktas det om. Stockholms dagen, 080808. Jag vill inta söders pubar, sjunga karaoke, kanske dra vidare mot stureplan och hejdlöst festande. Jag vill, jag vill. Får spinna vidare på det där, dra ut någon stackare mot sin vilja i värsta fall. Nu ska jag krypa upp i soffan med min varma choklad och titta på "Sömngångare". Tippar på att det är en helt värdelös film. Jag menar människor som är hälften människor, hälften reptiler. Som lever av att suga livskraften ur unga oskulder. Låter inte direkt som någon hit. Men det är Stephen King's, så jag måste se den ändå. Han har en tendes att lyckas med det mest sjuka koncepten. The Langoliers, Rose Red, Jurtjyrkogården. Kanske även denna?! Kommer in och recenserar senare. Ciao everybody.

Nu är man uppe, duschat, fått i sig lite mat. Men det finns ju verkligen ingenting att göra. Lägenheten är klinisk ren, ute faller regnet. Känns lite väl slappt att sätta på en film den här tiden. Hade jag haft en hårfärg hemma så hade det varit ett alternativ. Kanske ska fixa lite med ögonbrynen, men har ingen lust. Att spela PS är inte lika kul när man är solo, men det funkar. Usch, jag vill ha sol. Fint väder. Mörka moln leder till desperation och negativitet. Måste bli på bättre humör. Återkommer senare, förhoppningsvis med ett leende på läpparna.


Melon, nektariner, fralla med emmental ost och kaffe med lite mjölk.

Har som ni kanske märker inte lyckats somna än. Sitter och tittar på ett program på 4:an, "min konstgjorda flickvän". Handlar om ett antal män med socialt handikapp, vars sista utväg har blivit att skaffa sig en specialgjord docka efter önskemål. Jag sitter helt klistrad framför rutan och känslorna är blandade. En del av mig tycker så otroligt synd om dessa människor och deras psykiska problem. För det är väl ändå vad det är. Dem verkar trots allt vara medvetna om att deras partners inte är levande. Men samtidigt har dem ett förhållande, älskar, har sex, visar kärlek och gemenskap. Gentemot en docka. Det är inte normalt. Några av dem har riktiga flickvänner, som efter mycket om och men accepterat deras förhållande med en annan. Som i det här fallet då inte är verklig, bara en läskigt realistisk docka. Andra känslor som drar igenom min kropp är avsmak och förakt. Jag äcklas av dessa människor. Jag äcklas av deras anhöriga som accepterar deras abnormala relationer till plast och gummi. Dem pratar om att det inte enbart handlar om sex, men jag tror att det är en övervägande faktor till varför det gått så långt. Till och med fittan och könhåren är gjorda på beställning. Allt, in i minsta detalj. Blandade känslor som sagt. Vet egentligen inte riktigt vad jag tycker. Det är sorgligt. Tror nog jag måste sova på saken, kanske fortsätter spekulera i det ofattbara imorgon. Godnatt igen!

Det extra beställda påsarna med äkta könshår kom tydligen från Sverige.
- "Swedes like sharing their pubic hair."

Vilken jävla bajs film. Ursäkta ordvalet, men kommer fan inte på något mer kreativt. Godnatt!

Nu sitter jag här igen. Behöver en hobby, förutom att städa. SATC på tv, varm choklad som vanligt. Barnsligt gott. Mumsar på mango och delar skorpor med Aqira. Funderar på att ta en promenad, men det är mysigare i soffan. Helt lönlöst att ens försöka sova. Får porriga sms till telefonen som jag absolut inte bett om, so please go to hell. Måste gå igenom min ekonomi och se om jag kan springa och köpa de där skorna som jag under dagarna fallit för. En djup förelskelse. Need them, badly. Jag måste börja jobba igen, det här funkar inte. Jag vill till Italien, välja och vraka bland alla pastarätter, shoppa skor, njuta. September. Kanske. Hoppas.

 

Vet att han fortfarande har känslor för mig. Hur mycket är däremot ovisst. Stimulerar min saknad genom samtal och sms. Men det är inte ens i närheten av tillräckligt. Några enstaka möten hjälper inte heller. Han vill vara en del av vårt liv. Mitt. Och "dotterns". Älskar honom, kommer jag nog göra i all evighet. Men vad vill han? Vad vill jag? Jag vill ha det gamla tillbaka. Men det finns inte kvar. Och kan inte byggas upp på nytt. Så vad håller vi på med? Aldrig bra att sitta ensam och låta hjärnan arbeta. Mina tankar går på högvarv till Aqiras rytmiska snarkningar. I come with my own background music. Yeah. Nu lämnar jag det här, ska titta på Gömstället på 3:an. Nattfilmerna den senaste tiden har tillhört kategori B rakt igenom, men får duga i brist på annat. Kanske återkommer senare, me and my insomnia you know. Aja.. Ciao everybody, stay cool!

Pundar garvet.. Måste sluta, kan inte. Allt är Lena och hennes brors fel. Dem startade, det smittade av sig. Vad ska jag göra? Det bara kommer när något inte är tillräckligt roligt för ett riktigt asflabb. Hö-hö-hö typ. Ingen smickrande egenskap. Fy. Om det inte upphör kommer mitt liv bli rena utförsåkningen. Botten dopp.

Sådär ja, nu var mäklar besöket avklarat och mötet imorgon är i och med det inställt. Splendid. Ska snart bege mig till centrum och inhandla lite smått och gott. Har fått för vana att äta frukt på morgonen istället för vanlig frukost. Så måste handla honungsmelon, lite nektariner osv. Får inte glömma skorpor och mjölk så jag kan mysa med varm choklad ikväll igen. Gått igenom tv-tablån och konstaterat att det inte går något sevärt program, så även det måste lösas på något sätt. För just nu känns inte UEFA matchen som ett alternativ. Basel-IFK vill jag inte direkt utmåla som ett toppmöte. Räddaren i nöden, SATC från 23 maybe. Dags att röra på sig, få något gjort. Hörs senare babes. (och då kanske jag har något mer intressant att skriva)

Hela dagen har återigen bestått av massa städning och rensning. Förutom lite dammsugning som ska avklaras imorgon, så är jag färdig. Känns så otroligt skönt, but i'm so tired. Nu belönar jag mig själv med en grym rulle, varm choklad och kardemumma skorpor. Sen blir det sängen för min del. Yeah peps, bye bye.



   

Saknar dig. Vill ha dig här. Bråka om täcket. Pussa dig på ryggen när du sover.

Ibland undrar man varför man köpt hund och hon undrar varför (i helvete) hon måste kissa ute för.
Vi är båda helt genom blöta, trötta och griniga efter denna ljuva "sommar" promenad. Godnatt!

Städning, rensning av skåp och andra vrår i hemmet. Har nog slängt minst 10 par skor och 3 "normala" garderober. Nu förstår jag lite varför alla blir irriterade när jag säger att jag inte har något att ta på mig. Jag har hur mycket kläder som helst. Men de duger liksom inte alltid, jag vill ha massa nytt. Klippa prislappen och känna att ingen någonsin har sett mig i detta plagg. Varit på IKEA och skaffat lite nya möbler för att göra lägenheten ännu mer "köp vänlig". Skrattade lite åt det patetiska. Vi ska flytta, men istället för att saker bärs ner så köper vi nytt som måste kånkas upp för alla trappor. Aja, det är saker som får pryda under värdering och bilder och sedan säljas på blocket eller något. Har iaf hur mycket som helst att göra innan onsdag då mäklaren kommer på besök. Undrar lite vad som kommer sägas om parketten i vardagsrummet. Min lilla flicka har nämligen kissat där ett antal gånger, så golvet har höjts en aning. Är inte så farligt, men kan tänka mig att det minskar värdet med några kronor. Nej, nu måste jag fortsätta med mitt. Take care!


Jag älskar kök, en fixering. Detta är stoltheten, hemmets hjärta. Kommer sakna ...

I fredags begav jag mig till Zinkensdamm. Mötte upp min kära barndomsvän och hennes gäng vid tunnelbanan och utforskade sedan Pride en aning. Hade rätt kul även om jag har kommit fram till att själva Pride veckan är helt hysterisk. Allt är så himla överdrivet. Dem vill bli accepterade i samhället. Leva normalt oavsett val av livsstil. Men denna vecka utgör raka motsatsen. Dem beter sig som apor som på begränsad tid fått lämna buren för en stunds frihet. Året runt får man höra "dem är också människor". Men om dem då, trots sin läggning, är som alla andra. Varför kan dem då inte "hylla" sin sexualitet på ett mer civiliserat sätt? Varför har inte heterosexuella fest en vecka om året? För att det hela är så jävla banalt. För mig är gay världen lika ointressant och vanlig som resterande läggningar och livsstilar. Pride paraden är veckans stora händelse och den förstår jag åtminstone. Den är festlig. Visar genuin lycka, stolthet och ger även anhöriga möjligheten att visa sitt stöd offentligt osv. The Ts, transorna, extrema divor. Som egentligen har en helt rubbad bild av hur kvinnor är. Men jag antar att det är deras grej, att överdriva allt till max. Absurda sminkningar och über utsmyckade dräkter. Attityden, personligheten som uppstår i samband med maskerandet av sitt vanliga jag. Me just like, full stop. Om jag nu ska lämna mina åsikter ett tag och återgå till kvällen, så blev det några öl och lite häng i gräset. Ett misslyckat försök av Sanna att skapa ett beatbox-band, fnitter och en nattligt besök på Mc Donalds. Allt som allt rätt lyckat. (Psst.. Sanna Ljunggren klappa en polishäst. Total lycka typ! Haha.)

På tunnelbanan mot Slussen ropa en kille till ett hånglande par: "Är ni två tjejer?", varav den ena log och nicka. Då fick dem genast busvisslingar och tummen upp. Noterade då att resten av vagnen inte ens la märke till deras passionerade kyssar. Det fick mig i sin tur att tänka på poängen med denna vecka och slutsatsen för mig är fortfarande inte direkt glasklar. Denna vecka har det varit okej att göra exakt som man vill, utan att folk tittar på, dömer ut en. Men nu då? Kommer folk återgå till att äcklas av offentligt kel? Blir det återigen uppståndelse när två av samma kön bara håller hand? Kommer glåporden och trakasserierna sluta eller fortsätta? Jag trodde som sagt att homosexuella ville leva i en vardag där människor inte är så småsinta. Men på något sätt så får Pride det bara att framstå som att det enbart är acceptabelt just under den perioden. Jag kanske är helt ute och cyklar, men det är bara mina tankar och vad jag upplever när jag ser mig omkring.
- I'm so so so straight, men Patricia på söndagar är rock n' roll my dear outsiders. ;)

    
Barbie transorna, return of the nerds, bringin' sexy back.

 
Runar Søgaard look-alike i skinnpaj och sist med inte minst..
Min favorit, so very "kiss kiss".. bang bang. HAHA!


Lördagen spenderades ute på ett regnigt Högmarsö, fram till 8 då jag var tvungen att stressa tillbaka till smutsig luft och slaveri i baren. Kan erkänna att jag nog gjorde min första tabbe sedan rookie tiden. Tappade greppet om en hel shaker med rosa pantern. Så ja, redan första timmen på jobbet var jag dyngsur och luktade gammal sur mjölk. Nice va? Inte direkt. Och det var bara början på vad som visade sig vara en precis lika sur och illaluktande kväll som min indränkta tröja. Dålig försäljning, efterhängsna gäster, usel dricks.

Nu avrundar jag, tackar för mig, på återseende.. maybe. Ciao!